Det tål att tänkas på...
Har just varit och handlat, och det är inte utan att man slås av hur mycket världen har förändrats... Jag tänker tillbaka till när man var självförsörjande på det mesta i matväg och införskaffade resten av grannar, eller från en liten lanthandel. När det inte var något konstigt att äta rester flera dagar i rad, utan en ynnest att ens ha rester.
Sådana här tankar kommer lite då och då när jag är och handlar, eller annars också för den delen, eftersom jag har en förkärlek för förr i tiden. Men idag blev det lite mer ändå för när jag kom hem fick jag syn på en dokumentär om det gigantiska slöseriet i dagens samhälle. Det tål att tänkas på...
"Samtidigt om en miljard människor är kroniskt undernärda slänger vi en tredjedel av jordens matproduktion på soptippen. Går det att göra något åt detta gigantiska slöseri?"